För nu ganska många år sedan hörde kyrkoherden i Brunskog Öyvind Midböe av sig. Han hade varit på Norska riksarkivet och där hittat denna uppsats om hantverket i byn Perserud i Arvika Landsförsamling. Dokumentet var handskrivet och innehöll en teckning föreställande författarens barndomshem. Har sökt Johannes Eriksson i kyrkböcker men finner honom inte åren runt det år som dokumentet är daterat. Mottagaren av brevet Eilert Sundt presenteras i slutet av brevet med ett utklipp ur Wikipedia . Erik
”Perserud den 27 februari 1868
Herr Eilert Sundt.
Jag har använt min flit till det arbete, som ni bad mig om att göra. Jag rekommenderar detta arbete i Eders händer och önskar att något av det måste bliva användbart och likaså, att det som är användbart måste bliva utställt i nästa avdelning av Eder bokutställning.
Men det är ju så litet av ett land, ja allt för litet varför det är min innerliga önskan att kunna bidraga med något mera. Men för att göra detta måste jag ju besöka grannbygderna eller andra bygder i Sverige.
Men då måste jag naturligtvis ha några shilling i min ficka och att få dessa är omöjligt för mig om ni inte kunna finna en utväg till detta företagande.
Tiden är gunstig för mig nu. Jag kunne nu ofra minst en månad i ett sådant syfte.
Om inte detta min önskan bliva uppfylld, kanske för min oduglighet till sådant arbete, så beder jag Eder om att vara så god och tillskriva mig några linjer och tala om för mig, om detta mitt arbete utfaller till Eders gunst eller inte.
Likaså vill jag be Eder om ni kunde vara så barmhjärtig att låna mig 5 specier, så att jag kan hjälpa min moder med några skilling och så att jag kunna få några skilling för min resa.
Om inte detta mitt arbete vinner Edert bifall. Så har jag ingen lust nu att resa tillbaks till Norge. Jag hoppas att ni inom 8 dagar vill vara så god att sända mig svar. Ni kan tänka Eder med vilken längtan jag väntar.
Johannes Erikson
Min adress är:
Till
Johannes Eriksson, Perserud
Adress Kjöpman Pihlgren, Arvika”