Skolan i Perserud

Skolhuset i Perserud

 

 

 

 

1914 års elever

Fröken Hilma Elofsson med sina elever 1914

Övre raden från vänster Anders Persman, Oskar i täppa, en av sönerna i Intake, Carl på Hagalund, Hjalmar på Nytomta(eller Einar?), Helmer på Lellåsen, Hilma Elofsson

Mittenraden, okänd, Hillevi i Mellstuga, Mari i Degernäset(?), Aina i Mellstuga, en dotter i Nedre väststugan, Medi i Nedre Väststugan, Okänd, Astrid på Sötomta

Nedre raden Ragnar på Östtomta, Oskar i Nystuga, Gustav på Nytomta

Kort och namnuppgifter, Inger Ramebäck Västtomta

1937 års elever  

Övre raden:

Nedre raden:      

Perseruds skola 1937

Här finner du bilder från olika aktiviteter i vardagen i Perserud förr i tiden

Har här försökt att samla bilder på aktiviteter i det vardagliga livet. Bilderna spänner tidsmässigt över en lång period från Robert Perssons bilder tagna i slutet av 1910-talet och framåt. Genom att klicka på bilderna kan du få dem större . Kommentera gärna med namn på de som syns på bilderna.

Gårdsfolket på Gärdet och hästar

I ladugården

Arrendator Stig Gustafsson på väg till skogsarbete

Hotell Knapp Näring i Bokkeberga

Arbeten längs tuben 1918

Gustav på Nydal och Gottfrid i Övre Väststuga med jaktbyte

Nykterhetslogen Majblomman

Smidesarbete vid Ängåsens gamla smedja

Karl och Hildur på Lökka åker skridskor på Sötomtvika

Timmermätning på Rackens is

Elof på Gärdet slår med häst på udden

Tröskning på Gärdet

Något om hemslöjden i Sverige

För nu ganska många år sedan hörde kyrkoherden i Brunskog Öyvind Midböe av sig. Han hade varit på Norska riksarkivet och där hittat denna uppsats om hantverket i byn Perserud i Arvika Landsförsamling. Dokumentet var handskrivet och innehöll en teckning föreställande författarens barndomshem. Har sökt Johannes Eriksson i kyrkböcker men finner honom inte åren runt det år som dokumentet är daterat. Mottagaren av brevet Eilert Sundt presenteras i slutet av brevet med ett utklipp ur Wikipedia . Erik

”Perserud den 27 februari 1868

Herr Eilert Sundt.

Jag har använt min flit till det arbete, som ni bad mig om att göra. Jag rekommenderar detta arbete i Eders händer och önskar att något av det måste bliva användbart och likaså, att det som är användbart måste bliva utställt i nästa avdelning av Eder bokutställning.

Men det är ju så litet av ett land, ja allt för litet varför det är min innerliga önskan att kunna bidraga med något mera. Men för att göra detta måste jag ju besöka grannbygderna eller andra bygder i Sverige.
Men då måste jag naturligtvis ha några shilling i min ficka och att få dessa är omöjligt för mig om ni inte kunna finna en utväg till detta företagande.

Tiden är gunstig för mig nu. Jag kunne nu ofra minst en månad i ett sådant syfte.

Om inte detta min önskan bliva uppfylld, kanske för min oduglighet till sådant arbete, så beder jag Eder om att vara så god och tillskriva mig några linjer och tala om för mig, om detta mitt arbete utfaller till Eders gunst eller inte.

Likaså vill jag be Eder om ni kunde vara så barmhjärtig att låna mig 5 specier, så att jag kan hjälpa min moder med några skilling och så att jag kunna få några skilling för min resa.

Om inte detta mitt arbete vinner Edert bifall. Så har jag ingen lust nu att resa tillbaks till Norge. Jag hoppas att ni inom 8 dagar vill vara så god att sända mig svar. Ni kan tänka Eder med vilken längtan jag väntar.

Johannes Erikson
Min adress är:
Till
Johannes Eriksson, Perserud
Adress Kjöpman Pihlgren, Arvika”

Något om hemslöjen i Sverige

Timmerdrift i Perseskogen 1921

En dikt av Viktor Nyberg

Hotell "Knapp näring"


Nu går driften ur skogen med buller och bång
Och bjällrorna sjunga sin klingande sång
Det är levande liv hela dagen
Nu susar de ned på getdoningars bank
De yviga granar och furan så rank
Nu är deras livstimma slagen.

I tidiga morgon förrn dagen har bräckt
Och stjärnhimlens gnistrande facklor släckt
Du hör bjällrornas sång bort på vägen
Där hörs ”Sköttens” väldiga klockors bång
Kanske får du ock höra hans muntra sång
Ty därtill han är rätt benägen

Och där kommer Artur så nyter och pigg
Och åker så lätt som han åkte i gigg
Med Nils Nilsson i ”hûse” bakefter
Du hör rösten på viktor på nordby ännu
I fall du är ute på slaget halv sju

Han hörs långt där han gormar och käfter…
Bort i Härnäsevägen två bjällror du hör
Som snart skall sjunga med i de övrigas kör
Det är Carl Nyqvist och David som kommer
De har påsin lott ett väldeligt knog
De härja i Lyckas Säljvålaskog

Den håller båd fötter och tommer
Algot Hedqvist och Nestor och så några till
Ifrån Fryksdaln som ej kan om vintern bli still
De är med i den klingande raden
Om ej dessa var med när som ”drefta” står på
Det vore som ej det var riktigt då

I timmerköring har dessa ta´t graden.
Där hörs Mällatomtbruntens skåkbjälleklang
Med Magnus bakefter som gnolar en sang
Där han gnor uppåt Kvarngrinnebacken
Det är Wahlund och han som kampera i lag
Och kör kastved åt Arvika Kakelbolag

Ner ved sågen där lägger de stacken
Andreas med guten och Svarten och Rön
De frukta visst ikke för självaste dön
För de kör så det blåser om öra
Ja Valfrid och Ljungberg stort sämre ej är
För där går det undan blott myararna bär

De är friskingar också att köra.
Nu Bockebergsökna i år skall bli ren
Så nu blir det kvar bare stöbber och sten
Ej en slana blir kvar på dess fälle
Det är ödsligt att se hur det där tar sig ut
All den väldige skogen är akkurat slut

Men det vart väl nå annet i stället
Du ser rusch efter vägen vareviga dag
Men ge dig till skogarna också ett slag
Och titta till huggarelagen.
Du skall se på det friskaste liv även där
Det blänker i stål så i ögat det skär
Och ett domp och ett brak hela dagen

Så går driften ur skogen med buller och bång
Och bjällrorna sjunga sin klingande sång
Och det sjunger bland skogarnas stammar
Det är arbetets friska och härliga lov
Som klingar så mäktigt ur skogarnas hov
Från höjdernas taggiga kammar.

Viktor Nyberg föddes 1884. Växte upp på gården Nydal i Perserud Arvika Landsförsamling.Han gick i Perseruds skola och gick ut där 1896. Gick sedan en kameral utbildning på Krisinehamns praktiska skola. Arbetade som kontorist på Arvika Verken AB och blev föreståndare för Perseruds Kraftstation när denna startade 1918. Köpte gården Nordhagen i Perserud där han levde fram till sin död 1945

Anteckningar från Perserud, nr 83

Källa: Byalagsarkivet

När Ljuset Kom

Så skulle vi då äntligen få det efterlängtade ljuset. Montörerna August Vide, Ola i Täppa, Robert i Änga och Friden på Lövåsen, hade länge gått i stugorna och monterat. Allt var klappat och klart för att provköra. -O så ljust det blev, det lyste upp alla vinklar och vrår, bort med allt fotogen och karbidos.Så tänkte vi denna för bygdens folk så efterlängtade dag, den 17 mars 1918.

Mor och jag voro ensamma hemma, förmiddagen gick och klockan blev halv tolv. Jag stod vid bordet och arbetade smör och lampan hängde rakt över mig i taket. Nu började ett förfärligt oväsen i lampan .Det lät som den mest skrälliga motorcykel och plötsligt började det ryka och taket svartnade runt om..Mor och jag blevo mycket skräckslagna och mor tog en skopa vatten och slängde upp mot taket. ”Vi måste ha tag på Vide”, sade mor, skynda dig i väg och skaffa hjälp, det brinner snart.

Jag sprang iväg men först skulle jag höra hur det var på Östtomta och kom just lagom för att se Frits bära ut hembiträdet Klara Därnole från ladugården. Där hade det börja brinna i ladugården och Klara hade slängt på vatten och fått en stöt. Jag trodde Klara var död, och det trodde nog mor Ida också, för hon skrek förtvivlat: ”Klara, Klara”!

Vy över Nystuga
Vy över Nystuga

Nu slog en eldslåga ut från intaget i väggen och korna släpptes ut.. Benen vill nu inte bära längre, men det var att skynda vidare och skaffa hjälp. När jag kom till Torpåsbakken, fick jag se Einar på Nytomta ute på gårdsplanen och jag skrek på honom att båda folk, ”dä bränner hemma och på Östtomta”. När jag kom tillbaka kom just Maria i Haget springande och gråtande sade hon, ”Dä bränner hemma, hästarna ligger döda i stallet och drängen Viktor feck en stöt av stallnökkeln, så han stöp baklänges”. ”Vi skulle ha fatt på Vide ,” sade hon.

Nu kommer vi att tänka på ladugården och skyndade dit. Vi sågo inget för rök, men efter en lång stund, när det blev tvärdrag, kunde vi se konturerna av korna. Där var monterat med blykabel och den hade smält. Nu kom Vide och han slog isär i alla transformatorerna och vi hade säkert honom att tacka för att inte hela Perserud brann upp. Så kom Mari på Lillåsen och Ragnhild på Nytomta med varsin hink och allt flera strömmade till för att hjälpa till med släckningen. Det var så varmt på ladugårdsvinden så det blev ett fasligt vattenbärande i alla tre stugorna. Artur på Lillåsen tog en stege och klippte av ledningen till ladugården och Hjalmar på Nytomta sändes till kraftstationen för att säga till maskinisten Petter Nyberg att slå av strömmen.

Han tyckte det gick så tungt och konstigt och hade ringt Arvikaverken och varskott detta, men där svarades endast ”Kör”. Högspänningsströmmen hade kommit i ljusledningen och transformatorn kolade upp som en mila.

Vide och Robert hade kokat oljan i lillstugan på Gärdet. Vide tyckte den var för dålig och delgav disponent Brunskog sina farhågor att släppa på strömmen, men disponenten svarade: ”Det ger jag fan i -släpp på bara.”

Perserud kraftstation
Perserud kraftstation

Efteråt kom disponent Brunskog för att bese ramponeringen och Petter Elofsson, Östtomta tog först emot honom, som han efteråt sade väldigt harm. ”Snälla Elofsson”, började disponenten men avbröts. ”Va är du för en stackare som bär däg åt på detta vise, du vesste att olja va dålig, men du skulle väre tåcken kär….skäms du inte ett enda dugg utan vill ha oss Persinger som försökskaniner.” Mor tog också emot honom på sitt inte allra bästa humör. ”Var mor rädd”, frågade disponenten. ”Dä va att e fråge dä om en va rädd” svarade mor, ”dä kan jag tale om för disponenten, att skall det gå te på detta vise å få ljus, se döger dä ljuse vi hade”. ”Vi hade endast en nådig försyn å tacke för att här inte spillts nö´männskoliv”. ”Mor skall inte behöva vara rädd mer” sa disponenten och klappade henne vänligt på axeln. ”Detta skall aldrig behöva upprepas” Det gjorde det inte heller, men på grund av materialbrist dröjde det en rundlig tid innan ”Ljuset”återkom.

Perserud kraftstation 2009
Perserud kraftstation 2009