Gården Nydal i Perserud

                                                          Petter och Johanna Nyberg

Petter Nyberg  var yngste sonen till Märta Olsdotter och Anders Andersson. Han växte upp på Nydal.  Gifte sig med Johanna som kom från gården Där Nere i Perserud. Utvandrade till St Paul Minnesota men kom tillbaka och levde fram till sin död 1934 på Nydal

Petters föräldrar och syskon:

Moder Märta Olsdotter. Född 5 juli 1815 i Perserud, Arvika lfs (S). Adress Nydaln, Perserud, Arvika lfs.

Märtas Far :            Olof Olsson. Född 1 juni 1788 i Takene, Mangskog (S). 1824 statkarl, 1833 bonde. Död av ålderdom 13 januari 1854 i Arvika lfs (S).

Märtas Mor:           Karin Svensdotter. Född 16 november 1779 i Mangskog (S) [ej i dopbok].

Märta gifte sig med :
Anders Andersson. Född 11 januari 1813 i Rackstad, Arvika lfs (S).

De fick fyra barn

Anders Andersson. Född 4 januari 1847 i Perserud, Arvika lfs (S). Inhyses, 1882 gårdsdräng. Flyttade 11 januari 1882 från Nydaln, Perserud, Arvika lfs (S) till Charlottenbergs tobaksfabrik, Södra Emterud, Eda (S). Gift 1 juli 1876 med Anna Nilsdotter. Född 21 augusti 1845 i Arvika lfs (S). Dog barnlös.

Anna Andersdotter. Född 5 februari 1850 i Perserud, Arvika lfs (S). Flyttade 3 november 1882 från Perserud, Arvika lfs (S) till Gunnarskog (S). Emigrerade till USA. Gift med John Skoog från Årbotten. Fick tre barn Ida, Jen och Margaretha

Cajsa Andersdotter. Född 29 september 1856 i Perserud, Arvika lfs (S). Flyttade 8 december 1880 från Perserud, Arvika lfs (S) till Norge. Gifte sig med sin arbetsgivare … och fick … barn. Se egen släktutredning: (ej klar)

Petter Andersson Nyberg. Född 9 maj 1858 i Perserud, Arvika lfs (S). Ägare. Flyttade omkring 1888 från Nydalen, Perserud, Arvika lfs (S) till Nordamerika. Flyttade omkring 1891 till Nydalen, Perserud, Arvika lfs (S). Död 11 januari 1934 i Perserud, Arvika lfs (S). Gift 1 december 1882 med Johanna Andersdotter. Född 21 november 1856 i Perserud, Där Nere, Arvika lfs (S). Död 10 mars 1931 i Perserud, Arvika lfs (S).

Gården Nydal . I förgrunden David Nyberg som tog över gården efter sin far Petter.

Nydal som det ser ut idag:

1934 dog Petter Nyberg . Läs brevet från systerdottern Anne Marie som berättar för sin syster i Amerika om begravningen

Petters begravning 341104

 

 

 

 

Skolan i Perserud

Skolhuset i Perserud

 

 

 

 

1914 års elever

Fröken Hilma Elofsson med sina elever 1914

Övre raden från vänster Anders Persman, Oskar i täppa, en av sönerna i Intake, Carl på Hagalund, Hjalmar på Nytomta(eller Einar?), Helmer på Lellåsen, Hilma Elofsson

Mittenraden, okänd, Hillevi i Mellstuga, Mari i Degernäset(?), Aina i Mellstuga, en dotter i Nedre väststugan, Medi i Nedre Väststugan, Okänd, Astrid på Sötomta

Nedre raden Ragnar på Östtomta, Oskar i Nystuga, Gustav på Nytomta

Kort och namnuppgifter, Inger Ramebäck Västtomta

1937 års elever  

Övre raden:

Nedre raden:      

Perseruds skola 1937

Här finner du bilder från olika aktiviteter i vardagen i Perserud förr i tiden

Har här försökt att samla bilder på aktiviteter i det vardagliga livet. Bilderna spänner tidsmässigt över en lång period från Robert Perssons bilder tagna i slutet av 1910-talet och framåt. Genom att klicka på bilderna kan du få dem större . Kommentera gärna med namn på de som syns på bilderna.

Gårdsfolket på Gärdet och hästar

I ladugården

Arrendator Stig Gustafsson på väg till skogsarbete

Hotell Knapp Näring i Bokkeberga

Arbeten längs tuben 1918

Gustav på Nydal och Gottfrid i Övre Väststuga med jaktbyte

Nykterhetslogen Majblomman

Smidesarbete vid Ängåsens gamla smedja

Karl och Hildur på Lökka åker skridskor på Sötomtvika

Timmermätning på Rackens is

Elof på Gärdet slår med häst på udden

Tröskning på Gärdet

Anteckningar från Perserud, nr 83

Källa: Byalagsarkivet

När Ljuset Kom

Så skulle vi då äntligen få det efterlängtade ljuset. Montörerna August Vide, Ola i Täppa, Robert i Änga och Friden på Lövåsen, hade länge gått i stugorna och monterat. Allt var klappat och klart för att provköra. -O så ljust det blev, det lyste upp alla vinklar och vrår, bort med allt fotogen och karbidos.Så tänkte vi denna för bygdens folk så efterlängtade dag, den 17 mars 1918.

Mor och jag voro ensamma hemma, förmiddagen gick och klockan blev halv tolv. Jag stod vid bordet och arbetade smör och lampan hängde rakt över mig i taket. Nu började ett förfärligt oväsen i lampan .Det lät som den mest skrälliga motorcykel och plötsligt började det ryka och taket svartnade runt om..Mor och jag blevo mycket skräckslagna och mor tog en skopa vatten och slängde upp mot taket. ”Vi måste ha tag på Vide”, sade mor, skynda dig i väg och skaffa hjälp, det brinner snart.

Jag sprang iväg men först skulle jag höra hur det var på Östtomta och kom just lagom för att se Frits bära ut hembiträdet Klara Därnole från ladugården. Där hade det börja brinna i ladugården och Klara hade slängt på vatten och fått en stöt. Jag trodde Klara var död, och det trodde nog mor Ida också, för hon skrek förtvivlat: ”Klara, Klara”!

Vy över Nystuga
Vy över Nystuga

Nu slog en eldslåga ut från intaget i väggen och korna släpptes ut.. Benen vill nu inte bära längre, men det var att skynda vidare och skaffa hjälp. När jag kom till Torpåsbakken, fick jag se Einar på Nytomta ute på gårdsplanen och jag skrek på honom att båda folk, ”dä bränner hemma och på Östtomta”. När jag kom tillbaka kom just Maria i Haget springande och gråtande sade hon, ”Dä bränner hemma, hästarna ligger döda i stallet och drängen Viktor feck en stöt av stallnökkeln, så han stöp baklänges”. ”Vi skulle ha fatt på Vide ,” sade hon.

Nu kommer vi att tänka på ladugården och skyndade dit. Vi sågo inget för rök, men efter en lång stund, när det blev tvärdrag, kunde vi se konturerna av korna. Där var monterat med blykabel och den hade smält. Nu kom Vide och han slog isär i alla transformatorerna och vi hade säkert honom att tacka för att inte hela Perserud brann upp. Så kom Mari på Lillåsen och Ragnhild på Nytomta med varsin hink och allt flera strömmade till för att hjälpa till med släckningen. Det var så varmt på ladugårdsvinden så det blev ett fasligt vattenbärande i alla tre stugorna. Artur på Lillåsen tog en stege och klippte av ledningen till ladugården och Hjalmar på Nytomta sändes till kraftstationen för att säga till maskinisten Petter Nyberg att slå av strömmen.

Han tyckte det gick så tungt och konstigt och hade ringt Arvikaverken och varskott detta, men där svarades endast ”Kör”. Högspänningsströmmen hade kommit i ljusledningen och transformatorn kolade upp som en mila.

Vide och Robert hade kokat oljan i lillstugan på Gärdet. Vide tyckte den var för dålig och delgav disponent Brunskog sina farhågor att släppa på strömmen, men disponenten svarade: ”Det ger jag fan i -släpp på bara.”

Perserud kraftstation
Perserud kraftstation

Efteråt kom disponent Brunskog för att bese ramponeringen och Petter Elofsson, Östtomta tog först emot honom, som han efteråt sade väldigt harm. ”Snälla Elofsson”, började disponenten men avbröts. ”Va är du för en stackare som bär däg åt på detta vise, du vesste att olja va dålig, men du skulle väre tåcken kär….skäms du inte ett enda dugg utan vill ha oss Persinger som försökskaniner.” Mor tog också emot honom på sitt inte allra bästa humör. ”Var mor rädd”, frågade disponenten. ”Dä va att e fråge dä om en va rädd” svarade mor, ”dä kan jag tale om för disponenten, att skall det gå te på detta vise å få ljus, se döger dä ljuse vi hade”. ”Vi hade endast en nådig försyn å tacke för att här inte spillts nö´männskoliv”. ”Mor skall inte behöva vara rädd mer” sa disponenten och klappade henne vänligt på axeln. ”Detta skall aldrig behöva upprepas” Det gjorde det inte heller, men på grund av materialbrist dröjde det en rundlig tid innan ”Ljuset”återkom.

Perserud kraftstation 2009
Perserud kraftstation 2009