Perserud Shangri-la

Perserud 2:55 – Shangri-La

Tomten styckades av från Perserud 1:26 och 1:28, vilka ägdes av Daniel och Emma Wahlund och köptes i början av 1930-talet av tandläkare Erik Edgren, verksam i Arvika, och hans hustru Anna Josefina (inflyttad från Stockholm).                   Paret Edgren ägde även en fastighet inne i Arvika, men sökte sig till skogarna runt Racken för att kurera tandläkarens sviktande hälsa. På tomten fanns då endast ett kombinerat hemlighus och vedbod.  Edgrens lät bygga det hus som fortfarande står kvar – dock var inte övervåningen inredd, utan man använde endast bottenvåningen som då bestod av sovrum, vardagsrum, litet kök och en pigkammare.

Som kuriosa kan nämnas att min mor, Margit Knutsson en kortare tid var hembiträde hos paret Edgren och hon bodde sommartid i pigkammaren. Edgrens hade inga barn, men däremot två ståtliga hundar som skulle rastas i omgivningarna. Detta föll på Margits lott.  Senare gifte sig Margit med min far, Ragnar Danielsson lärare i Bosebyn, och de flyttade till Sjölycka vid Rackens norra vik, där de bodde mellan åren 1939 – 1951.

Alltnog, den härliga luften och naturen vid Racken kunde inte kurera tandläkaren, utan han avled 1936. Änkan Anna Josefina stannade kvar i Arvika efter makens död, men flyttade 1938 åter till Stockholm och huset fick ny ägare.

Hildur Goodale, f. Lidström 1880 hade i unga år flyttat till USA och gift sig. Hon var dotter till kopparslagare Fingal Mauritz Lidström och Mathilda Serafia. Familjen sägs ha varit välbeställd och Hildur tog med sig en fläkt av ”den stora världen” när hon 1938 flyttade hem till Arvika och köpte Perserud 2:55 och gav det namnet ”Shangri-La”. Hon lät göra en del ombyggnader av huset, bland annat slogs bottenvåningens två rum samman till en storstuga som också fick ett burspråksfönster mot väster. Det berättas också att hon var den första att ha en hammock. Hildur Goodale gjorde
Shangri-La till en uppskattad samlingsplats i Perse.

Hildur Goodale dog 1962, 82 år gammal.  Troligen hade hon dessförinnan sålt Shangri-La.

Nästa ägare var G.A. Rydell och hans hustru Gertrud, båda lärare i Arvika och huset användes som åretrunt boende och som  sommarstuga. I slutet av 1970-talet köptes huset av ytterligare en lärare, Gustaf Öhrn och hans hustru Irma som under de första åren tillbringade somrarna vid Racken. Gustaf Öhrn dog 1995 och huset hade de sista åren endast använts som utflyktsmål under somrarna och tillåtits förfalla.

Nu var det dags för nya krafter att ta vid om huset skulle överleva. 1996 köpte undertecknad huset och startade en genomgripande renovering och modernisering, men bevarade planlösningen i bottenplanet och inredde ovanvåningen som försågs med perspektivfönster ut mot Racken.

Bengt och Kerstin Danielsson

Utdrag ur Ludvig Mattsons dagbok. Med tack till Anders Mattson

1940 23 febr. – Fru Goodale ringde och ville ha mig opp till hennes villa i Perserud för att göra förslag till ombyggnad.

24 febr. – Vid ½3-tiden reste jag med Artur Olsson opp till Smedjefallet, där fru Goodale väntade oss för resa vidare till hennes villa (f.d. Edgrens) i Perserud. En finländsk dam, fru Björk, åkte med. Det gällde ombyggnad av villan för vinterbruk. Artur hjälpte mig ta en del mått. Sen reste vi hem, var till sitt.

18 juli  – Åt midda med Hilma på Hemgården. Det blev åska och regn. – Men vi cyklade ändå ut till Racksta för att bada. Jag lämnade in de vita byxorna till Rönning för ändring. Vi cyklade vidare på östsidan Racken, men solen höll sig borta. Vi badade dock i början av Persegår´n. Fortsatte västerut och tog in på Gärdet, där fru Lilly bjöd på kaffe. Fritz (Elofsson) mötte vi senare på vägen, där han kom körande med ett hölass. Vi gick opp till fru Goodale och såg på hennes bygge. Strax vid Speked-vägen hejdades vi av passkontrollen  [En militär passkontroll!] och avfordrades pass, som vi tyvärr ej hade på oss. Vi tog då oppåt Spekedskogen och gjorde en ”kring-gående rörelse”. – Kom fram till stan kl.10.30.

19 juli – – Fru Goodale kom in och betalade för ritning.  (90 kr)

1944 26 febr – –  Klockan 6 åkte vi till fru Goodale i Perse: jag, Hilma och Erik Sandström. Det blev ”en glad afton”. Övriga gäster voro brodern Gunnar Lidström, Isberg med fru, fru Benndorf, Rut Thegerström, Naema Schröder, Adina Zetterquist, Jenny Mattsson (Albert var i N.N.*), Gustaf Arnér (Greta i Stockholm), Arnold med fästmö samt lärare Börjesson med sprallig fru. Det bjöds på cocktail och dvärgsandwiches och vid det av fotogenlampor och stearinljus upp-lysta långbordet bjöds på förnämlig nävgröt med fläsk. Det dracks brännvin och annat vin, det hurrades och sjöngs och Isberg skrek. Stämningen steg och man uppförde sig som glada barn. Det blev dans och diverse upptåg. Själv spelade jag bridge 1 trappa upp med fru Isberg, Jenny och Erik Sandström. Tills värdinnan bjöd oss ner på mera mat i långa banor. Klockan 1 kom de beställda bilarna och vi drog avsted till resp. sängläger. (*Sällskapet NN)

 

Interiör från Shangrila 1944 Ludvig Matsson

 

Perserud Rölökka

Rölökka

Johan Lisa och dottern Agnes på Röllöka

Lisa och Johan med dottern Agnes

 

På Rölökka bodde Lisa f 1855 och Johan Börjesson f 1864

De har 6 barn; Jensine,f 1888,Agnes,f1890, Tora f 1892, Algot,f 1894, Nils f 1896 och Karl f 1901.

Familjen flyttar till Rölökka från Sillbodals församling år XXXX

På gården finns ett bostadshus med glasveranda och en lillstuga samt uthus. Lillstugan finns bevarad.

Rölökka är känt för sin fina trädgård.

Det är också känt för den järnhaltiga källa som finns på fastigheten. När Börjessons bodde där hade man lagt ut ett rör från källan som gjorde att folk gick dit för att dricka av det ”nyttiga” vattnet.

Johan dog 1944 0ch fastigheten såldes då till xxxxx Karin och Isidor Larsson

Lisa, Johan,X,X, Agnes och dotternX på Rölökka

 

Sonen Algot med hustru Lina och kusiner från Norge

 

Uppgiftslämnare:

Solveig Danielsson barnbarn till Lisa och Johan. Hon växte upp i Köla . Besökte som barn Rölökka och cyklade då via Sälboda till Perserud.

När fastigheten såldes flyttade Lisa och Agnes till Köla

Perserud Vassmyra

 

Vassmyra

Mari i Vassmyra,mästare på näverkontar, gm Petter

Mari framför huset i Vassvika

Granne till Rölökka lite nordöst låg Vassmyra. Torpet låg egentligen på hemmanet Rackstads mark men det låg närmare till hands att ha sin sociala kontakt med byn Perserud.

I Vassmyra bodde Mari ,f 1835 08 05 i Gräsmark,  och Petter Lundén, f  1847 02 29 i Orsa, de hade en son Per Axel Wilhelm Lunden ,f 1882 11 29, vice korpral.Text på baksidan bilden:

Mari var känd för sina välgjorda näverkontar.Petter var en säker skytt och finns med på en klassisk bild från älgjakten i Perserud. Han dog 1906 04 14

 

Utdrag ur Gamla torp och gårdar, Holm Rackstad och Stålsberga; Nils Damberg m fl

Vid Vassmyra fanns två torp. Södra stugan var 5,8 x 9 meter. Tidpunkt för rivningen ej känd. Andra torpet mått är inte kända då skogsbilvägen gått rakt över grunden och inget återstår av denna utom spår efter en jordkällare i norr. Källare fanns till båda torpen. Några spår efter uthus finns ej

På det ena torpet bodde tidigast kände Anders Persson född 1870 samt hustrun Stina Jonsdotter född 1779 samt deras 6 barn, varav tre nådde vuxen ålder. Senare bodde där sonen Jonas Andersson född 1810 med hustrun Carin Gunnarsdotter född 1811,och deras tre barn samt sonhustru och hennes barn. Jonas var laggare till yrket och gjorde laggkärl, såar mm.

Här bodde på senare tid Lars Petter Lundin född 1845 med hustrun Maria Svensdotter född 1855 samt deras tre barn, Charlotta Maria född 1881, Per Axel Wilhelm, 1882 samt Hilda Johanna född 1885. Lars Petter Lundin var född i Orsa liksom deras barn. Maria var född i Gräsmark. Kulla i Vassmyra som man kallade henne, trots att hon inte var född i Dalarna, bodde med sin man under mycket små omständigheter, vilket bl. a yttrade sig i bristfällig klädsel. Man kan säga att de gick klädda i trasor. På grund av detta fick gubben Lundin inte vara med i Rackstads älgjakt. Han sa då att, ”Det skall dröja länge innan ni får älg i Rackstad!” Detta blev också fallet, man fick ingen älg på länge. Hur han gjorde vet ingen.

Kulla lär ha varit ”sinnrasa” till humöret men hon var duktig på att göra björklimmer, och hon for in till Arvika och sålde dessa, då hon fått ihop ett kälklass. Man kan inte med säkerhet säga vilken av familjerna som bodde på södra eller norra Vassmyra , troligen bodde Lundins på södra. Kulla bodde kvar till ca 1917.

Perserud Villa

Villa i Perserud


Historia
Hjalmar Holmquist född  1874 i Sunnemo i Värmland son till Fredrik och Gerda Holmquist önskade när han utnämnts till professor i kyrkohistoria i Lund 1909 skaffa ett ställe i sin hembygd Värmland där han under sina lediga sommar månader kunde sitta och skriva om sitt huvudintresse – Martin Luther.

 

Hans mor Gerda var från Arvika, Agnetebergs herrgård, där han ofta vistats under barn- och ungdomstiden. Han kontaktade sin kusin stationsinspektorn i Arvika Henrik Schröder och hittade det vackra Perserud där han 1910 fick möjlighet att köpa tomt med ytan ca 3 Ha.

 

Tomten låg i Hallingåsen, en ändmorän med mycket sten i marken. Ett sommarhus ritades av Henrik Schröder efter dåtidens ideal – jugend men med mycket Carl Larsson influens. Bygget påbörjades 1910 och var färdigt för sommarinflyttning 1911.

Huset byggdes på torpargrund och bottenytan var 91 kvm. Byggmästare var Andreas på Ängåsen. Byggdes i s.k ”halvtimmer” och som ”sommarhus” utan isolering. Familjen som flyttade in juni 1911 bestod av Hjalmar, hustrun Thora, döttrarna Gerda, Sigrid och Gunvor, senare också Kerstin. Tomten runt huset röjdes på sten, äppleträd och bärbuskar planterades. En köksträdgård anlades.En ytvattenkälla utanför tomten försåg med rent källvatten och användes än idag.

 

Familjen bodde i Lund och reste varje år med tåg till sitt ”sommarparadis” där Hjalmar bröt sten, skrev Lutherhistoria och testade nya äpplesorter med som mest ca 100 olika sorter från inympningar. Många teologgäster kom för att hälsa på Hjalmar men också ungdomar för att hälsa på döttrarna. Hjalmar reste också runt i Värmland och höll föreläsningar om framförallt den teologiska historien vilket var mycket populärt på den tiden.

 

 

På slutet av 1930-talet vinterbonades huset och man fick centralvärme från panna i köket. Under några år på 1940 talet bodde yngsta dottern Kerstin med familj året runt i huset. Under kriget – omkring 1943 – 44 användes huset för staben till de militära förband som var förlagda i Perserudsskogarna.

 

Hjalmar Holmquist avled 1945 efter  att ha tillbringat alla somrar sedan 1911 i Villa, Perserud. Thora Holmqvist avled sommaren 1952 i Perserud. 1955 löste Gunvor gift Bergman ut sina kvarlevande syskon Sigrid och Kerstin ur Villa som sedan var familjen Bergmans sommarhus fram till 1975 då Gunvors son Lars fick köpa Villa.

Gunvor bodde som änka sedan 1968 i ett på tomten uppfört grannhus. Tomten hade delats så  att ca 4000 kvm av trädgårdsdelen hörde till Villa och övrig tomt till det nybyggda huset.

1992 totalrenoverades Villa men ytterfasaden bibehölls. En  76 kvm stor tillbyggnad med ekonomiutrymmen mm uppfördes. Lars med hustrun Anna-Berit flyttade in för åretruntboende. Huset hade då moderniserats, VVS, isolering, el, avlopp mm nytt. Vattenförsörjning med kallkälla fortsatt  utan problem fram till idag. Huset värms upp med bergvärme. I trädgården har antalet  äppleträd reducerats till  15 varav de flesta planterades under 1910-talet.

 

 

Lars Bergman.2017 i januari.