En dikt av Viktor Nyberg
Nu går driften ur skogen med buller och bång
Och bjällrorna sjunga sin klingande sång
Det är levande liv hela dagen
Nu susar de ned på getdoningars bank
De yviga granar och furan så rank
Nu är deras livstimma slagen.
I tidiga morgon förrn dagen har bräckt
Och stjärnhimlens gnistrande facklor släckt
Du hör bjällrornas sång bort på vägen
Där hörs ”Sköttens” väldiga klockors bång
Kanske får du ock höra hans muntra sång
Ty därtill han är rätt benägen
Och där kommer Artur så nyter och pigg
Och åker så lätt som han åkte i gigg
Med Nils Nilsson i ”hûse” bakefter
Du hör rösten på viktor på nordby ännu
I fall du är ute på slaget halv sju
Han hörs långt där han gormar och käfter…
Bort i Härnäsevägen två bjällror du hör
Som snart skall sjunga med i de övrigas kör
Det är Carl Nyqvist och David som kommer
De har påsin lott ett väldeligt knog
De härja i Lyckas Säljvålaskog
Den håller båd fötter och tommer
Algot Hedqvist och Nestor och så några till
Ifrån Fryksdaln som ej kan om vintern bli still
De är med i den klingande raden
Om ej dessa var med när som ”drefta” står på
Det vore som ej det var riktigt då
I timmerköring har dessa ta´t graden.
Där hörs Mällatomtbruntens skåkbjälleklang
Med Magnus bakefter som gnolar en sang
Där han gnor uppåt Kvarngrinnebacken
Det är Wahlund och han som kampera i lag
Och kör kastved åt Arvika Kakelbolag
Ner ved sågen där lägger de stacken
Andreas med guten och Svarten och Rön
De frukta visst ikke för självaste dön
För de kör så det blåser om öra
Ja Valfrid och Ljungberg stort sämre ej är
För där går det undan blott myararna bär
De är friskingar också att köra.
Nu Bockebergsökna i år skall bli ren
Så nu blir det kvar bare stöbber och sten
Ej en slana blir kvar på dess fälle
Det är ödsligt att se hur det där tar sig ut
All den väldige skogen är akkurat slut
Men det vart väl nå annet i stället
Du ser rusch efter vägen vareviga dag
Men ge dig till skogarna också ett slag
Och titta till huggarelagen.
Du skall se på det friskaste liv även där
Det blänker i stål så i ögat det skär
Och ett domp och ett brak hela dagen
Så går driften ur skogen med buller och bång
Och bjällrorna sjunga sin klingande sång
Och det sjunger bland skogarnas stammar
Det är arbetets friska och härliga lov
Som klingar så mäktigt ur skogarnas hov
Från höjdernas taggiga kammar.
Viktor Nyberg föddes 1884. Växte upp på gården Nydal i Perserud Arvika Landsförsamling.Han gick i Perseruds skola och gick ut där 1896. Gick sedan en kameral utbildning på Krisinehamns praktiska skola. Arbetade som kontorist på Arvika Verken AB och blev föreståndare för Perseruds Kraftstation när denna startade 1918. Köpte gården Nordhagen i Perserud där han levde fram till sin död 1945